Så mycket frågor utan svar. Vem är jag? Hur ska jag klara mig? Ska det kännas så här? Är det verklighet eller är det bara en dröm? Jag har vuxit upp med en pappa och morbror i fängelse. Jag har levt det där livet och vet ingenting bättre. Fungerar det så här? Är detta en normal uppväxt? Vissa skulle säga NEJ! Detta är inte den ultimata uppväxten för ett barn. I mina äldre dar när jag börjat förstå, då inser jag mer och mer att detta inte är optimalt. Men jag visste inte bättre och trodde att allt var som det borde vara.
Skriven av Linnea i Bryggans skrivargrupp
Andra sidan murarna 