Det gör så ont, för jag saknar dig pappa; en manlig förebild, trygghet och sköld. Jag behöver dig, eller kanske inte just dig – ibland vet jag inte.
För du slet mig i stycken, lämnade ett tomrum och alla dessa obesvarade frågor. Därför behöver jag dig mer än någonsin tidigare, eller kanske bara en manlig förebild, som kan laga alla sår som du rivit upp inom mig. Mitt liv känns dock mest som ett skämt, men jag skrattar inte längre åt hur kaos allt är.
Skrivet av Sofia.
bildkälla
Andra sidan murarna 