Det blir ett litet försenat fars dag-inlägg.
Igår var det fars dag vilket jag tyvärr inte kunde fira med min pappa. Glömde till och med skicka ett farsdagskort till honom.
I helgen ska jag åka och hälsa på min pappa, det ger mig lite blandade känslor. Jag är rädd för att behöva gå in själv men jag är ändå glad att äntligen få träffa honom igen. Jag kan även berätta att han sitter med fulla restriktioner, vilket betyder att han inte får röra mig och det är alltid två ”plitar” med i rummet. Jag vill ju egentligen ingenting annat än att slänga mig runt halsen på mig pappa, eftersom jag saknar honom mer och mer för varje dag.
Jag kommer att skriva en text innan jag går innanför murarna och ett efteråt, hur allting kändes.
Sedan kommer jag såklart att publicera detta här.
I helgen ska jag åka och hälsa på min pappa, det ger mig lite blandade känslor. Jag är rädd för att behöva gå in själv men jag är ändå glad att äntligen få träffa honom igen. Jag kan även berätta att han sitter med fulla restriktioner, vilket betyder att han inte får röra mig och det är alltid två ”plitar” med i rummet. Jag vill ju egentligen ingenting annat än att slänga mig runt halsen på mig pappa, eftersom jag saknar honom mer och mer för varje dag.
Jag kommer att skriva en text innan jag går innanför murarna och ett efteråt, hur allting kändes.
Sedan kommer jag såklart att publicera detta här.
Jag är rädd, rädd för att bryta ihop, rädd för att gå in själv, rädd för att han inte får röra mig. Hur kommer det att kännas? Kommer jag behöva bryta besöket? Nej jag är stark, jag fixar det här! Vi har inte träffats på åtta månader och jag tror att det är det som gör mig nervös.
Skriven av Linnea i skrivargruppen
Bild: Jonas Klinteberg