Hej jag heter Sofia. För tillfället har jag precis blivit vuxen, och lever ett liv där min pappa inte är en del av min vardag. Min pappa är vid liv, men bor på annat håll i landet och vår relation går mest ut på telefonkontakt.
Ända sedan barnsben var pappa en viktig person för mig. Jag såg upp till honom, och ville att han skulle vara stolt. Men med åren märkte jag hur han började må sämre och hans aggressioner blev allt svårare att hantera. Det gick så långt att jag bröt kontakten med honom, och trots många obesvarade samtal och meddelanden så tystnade han helt. Tystnaden ledde till ett besked om att han satt häktad och tre månader senare fick jag även besked om hans straff på fyra år.
När jag inte kunnat prata med någon annan hittade jag till Bryggan som hjälpt mig bearbeta mycket av min svåra bakgrund. Jag har tyckt att det varit skönt att prata med människor som förstått mig och själv kunnat relatera till saker jag gått igenom. Samtidigt dröjde det några år innan jag fick reda på att Bryggan fanns och under den perioden kände jag mig väldigt ensam i allt och att jag inte fick tillräckligt med stöd. Därför vill jag nå ut till andra för att visa att det finns fler som haft det svårt hemma. Främst vill jag nå ut till de som drar sig för att söka hjälp, men innerst inne insett att de behöver någon form av stöd.
/ Sofia
Fantastiskt skrivet..